Adventskonserterna är höstterminens absoluta höjdpunkt, de ger kören tillfälle att visa vad de jobbat hårt för i flera månaders tid. Harmonier har slipats, insatser övats och det känns i hela kroppen hur redo man är att tåga upp tillsammans med sina körvänner. För egen del har jag deltagit i tre adventkonserter med Peda, och detta år var första året som jag fann mig stå ”på fel sida om Maria”. En flytt i slutet av september gjorde det svårt för mig att delta i övningar, men det gav mig istället tillfälle att se konserterna ur ett helt annat perspektiv, nämligen publikens.
Liksom ifjol ordnades tre adventskonserter, men i år hade vi två periferikonserter, en lite längre bort och en lite närmare Vasa. Den första ordnades i Karleby sockenkyrka, en mycket vacker kyrka strax utanför Karleby centrum. Vanligtvis brukar det vara Vasakonserterna som drar överlägset mest folk, men Karlebyborna gav verkligen Vasakonserterna en rejäl utmaning. Folk strömmade till och kyrkbänkarna fylldes. När orgelintrot till Wagners ”Gloria” ljöd kände jag en förunderlig saknad, och jag hade god lust att springa upp och ställa mig i ledet. Stämbalansen och akustiken var alldeles fantastisk, och den dunkelt upplysta kyrkan bidrog till den finstämda atmosfären.
Pedavoces försöker varje år att tillföra något nytt och fräscht till sina konserter. Det kan röra sig om uruppföranden, nyskapande körverk, samarbeten eller liknande. Ifjol samarbetade kören med Kuula-institutets kadensorkester, där vi lärde känna den ytters begåvade organisten Jimi Järvinen. Inför årets adventskonserter hade vi kontaktat Jimi för att se ifall han ville samarbeta med Pedavoces igen. Svaret var positivt, och Jimi ackompanjerade kören i två verk, Wagners ”Gloria” och Olssons ”Advent”. Därtill framförde han ett stycke av Bach, samt ackompanjerade under allsången. Vi hoppas att detta samarbete får en fortsättning även i framtiden!
Pedas damkör, Pedamer, har under senare år haft god framfart, och till årets adventskonserter beslöts att damkören och manskören skulle framföra varsitt stycke. Damerna bjöd på otroligt vackra ”Eatnemen Vuelie”, en jojk-inspirerad version av ”Härlig är jorden”. Herrarna bjöd på en fantastiskt finstämd hymn vid namn ”Heyr himnasmiður” (Hör himlasmeden) som gjorde sig ypperligt i akustiken i de tre kyrkona kören uppträdde i.
Den andra konserten skedde på hemmaplan. Sedan starten 1974 har Pedavoces varenda år bjudit på adventskonsert, och vi har kommit att betrakta Vasa Trefaldighetskyrka som vår ”hemmakyrka”. Vi känner akustiken som vår egen ficka, det är en bekant atmosfär, och publiken är alltid lika entusiastisk och talrik. Medan periferikonserterna ofta kan falla på en veckodag, vilket leder till att en del korister inte kan delta, så är vi i stort sett alltid fulltaliga när vi uppträder i Trefaldighetskyrkan. Kanske det var därför som känslan av att stå på fel sida var som starkast just under konserten i Vasa.
Sista konserten hölls i år i Solf kyrka, och det märktes att det verkligen var sista konserten. Kören gav sitt allt, och sången klingade starkt. En av fördelarna med att i år få vara åhörare är att man verkligen hör hur vissa stycken låter. Allt för ofta står man antingen helt insyltad i sin egen stämma eller direkt bredvid någon från en annan stämma. Med andra ord: du hör ofta bara dig själv, och har ingen direkt uppfattning om hur hela stycket låter. Den största överraskningen för mig blev ”Jubilate Deo”, ett komplext stycke av den japanska kompositören Ko Matsushita. Visst hade jag hört stycket i sin helhet ur åhörarperspektiv tidigare, men då via videoinspelningar. Att nu få lyssna på denna sång med sina lager av rytmer och stämmor som går in i varandra var en sann upplevelse. Jag fick se helheten men kunde även följa med den stämma jag själv sjungit.
Adventskonserterna signalerar alltid terminens slut, och kören får ta lite välförtjänt paus och ladda upp inför våren. Datumen för vårens insjungningar kommer snart att publiceras och vi hoppas att kören får ta emot många nya hugade sångare. Peda bjöd på tre av de absolut bästa åren i mitt liv, och jag garanterar att den som sjunger in till Peda inte kommer att ångra sig.
Pia Rådmans
