Körsång, kärlek och konserter

Interna evenemang

Sommarträff

17 jul , 2012, 19.32 Pia R

 

Det var ett taggat gäng Pedaiter som denna gång samlades till sommarträff. Efter att ha hållit sommarträffen ute på Replot i ett par år tillbringade vi detta år sommarträffen ute vid bröderna Hällunds villa i Monå, som snabbt döptes om till ”Hällundlandia”.


foto: Pia Rådmans

Ungefär 30 korister letade sig fram till villan (trots vissa svårigheter med vägbeskrivningen), och tillsammans njöt vi av det vackra vädret, god mat, bastu och bad, samt sång och samvaro. Våra värdar, familjen Hällund, hade ställt till med tipsrunda, och om inget annat kommer vi hädanefter alla att veta exakt hur många rutor det finns i ett sudokusystem…

Kvällens delikata mat stod Grillmeister Nicke Kavilo för, som hade bullat upp med grillmat som närmast liknade en religiös upplevelse. Eller vad sägs om whiskymarinerad kassler, whitlökskorv insvept i bacon, örtmarinerade vingar med BBQ glace och mörbresserade ribs, karameliserade med sherryglace? Utöver detta kalasade folk även på sallad, grillad haloumi, fyllda champinjoner och annat smått och gott.


foto: Alexander Store

Lite senare på kvällen gästade vi grannstugan där vi uppvaktade en jubilar med Ronjamedleyt och ett par snapsvisor. Vårt uppträdande var mycket uppskattat, och vi var såklart glada över att kunna förgylla kvällen med lite mer sång.

Medan det grillades och sjöngs hade bastun värmts upp, och för vissa blev avkylningen efter en svettig bastu årets första dopp. Lite stenigt och mycket kallt, men ack så uppfriskande! Även i bastun sjöngs det, och trots att det första bastugänget saknade sopraner klingade sången ändå stark.

    
foto: Alexander Store

När vi alla så sökt oss ur bastun dök det upp ett par eftersläntrare, som kom till sommarträffen direkt från ett bröllop. Strax därefter blev vi i gengäld gästade av grannstugan, och tillsammans sjöng vi ”Vänskap” medan solen sakta började gå ner. Herrarna serenerade husets damer med ”Island” och ”Kristallen”, medan damerna uppvaktade husets herrar med ”En blygsam kärleksförklaring”.

Traditionsenligt blev det ”Veni veni” klockan två, och folk började därefter sakta men säkert antingen åka hem för natten eller gå och lägga sig. Några stannade uppe för att spela ett långt (och för många helt oförståeligt) parti Munchkin Fu. Själv gick jag och knöt mig vid 3-tiden, men enligt säkra källor lär de sista ha gått och lagt sig vid klockan 5-6.


foto: Pia Rådmans

Nu återstår bara att hålla ut resten av sommaren, sedan kan höstterminen dra igång och Pedavoces kan inleda ännu ett verksamhetsår. Vi ser alla fram emot det, och hoppas att vi ses på något av våra uppträdanden.

 

 

//Pia Rådmans
värdinna

,

2 kommentarer

  1. Skönt att höra att ni håller upp de vackra traditionerna med Veni, veni klockan två.

    • Pia R skriver:

      Självklart, en fest eller sommarträff utan Veni veni skulle kännas ofullständig. 🙂

Kommenteringen är stängd.